Ya_semin

"Samma lördagskväll åkte Jennifer Morton i buss från Londons flyghamn till flygstationen vid Victoria, nedstämd och olycklig vid åsynen av London. Ett tunt februariregn föll och luften var fuktig och rå efter den heta australiska sommaren. Hon hade köpt sig ett exemplar av the Evening Standard på flygfältet och hade tittat på rubrikerna, varefter hon lät tidningen sjunka ner i knät. Köttransonen var nere i format à la tändsticksask och köttet skulle öka i pris, krigsministern hade hållit ett dumt tal och hälsovårdsministern ett upphetsande, fyllt av klassfördomar. Hon kunde allt det där så väl och hon var så trött på dessa människor, trött, trött, trött på allting som hon hade kommit tillbaka till. Det var ett fruktansvärt misstag, tyckte hon nu, att lämna England om man var tvungen att komma tillbaka. Det var mycket bättre att lugnt stanna hemma och göra sina dagliga plikter och inte veta vad som hände i andra lyckligare länder."

Nevil Shute, Lyckans land.